Hyresgästernas eviga kamp mot cyniska och hänsynslösa hyresvärdar/kapitalister som förstör samhället och suger livet ur sina medmänniskor.
Vi tänder ett ljus och ber:
För alla hyresgäster.
För dem vars liv slutat i orkeslöshet p.g.a. renovräkningar.
För dem som dött i förtvivlan.
För dem som nu kämpar för bra bostäder med rimliga hyror, dvs. ett värdigt liv (levnadsvillkor) för alla hyresgäster.
Ska detta bli morgondagens aftonbön?
Jag undrar om den s.k. allmänna uppfattningen ar att hyresgäster 2022 anser att det ar OK att efter ett stambyte (i en lägenhet med 70-tals standard) nödgas betala t.ex. 5.000 kr mer i månadshyra, dvs. 60.000 kr/år (600.000 kr under en 10-års period) för att vid stambytet få nya köksskåp och div. standardhöjande nymodigheter.
Många hyresgäster torde anse att en modern 70-tals standard är OK både 2020 och 2030.
Hyresgäster har, via sina hyresbetalningar dessutom betalat för stambytet, långt innan det blivit dags for stambyte.
Att fastighetsägare tar ut en så hög vinst ur sin fastighet att det saknas pengar till underhåll av fastigheten (att det ev. behövs ett kapitaltillskott för att bära fastighetsägarens kostnader vid ett stambyte) borde inte vara hyresgästens skyldighet att betala, utan ingå i fastighetsägarens kostnader för sin affärsverksamhet. En fastighetsägare som sköter sin fastighet/affärsverksamhet torde erhålla en god avkastning på sin fastighet utan att behöva höja hyrorna vid ett stambyte.
Dvs. den årliga hyreshöjningen torde således räcka till för att fastighetsägare både skall kunna underhålla sin fastighet och erhålla vinst på sin affärsverksamhet.
Att hyresgäster nödgas betala de hyror som fastighetsägare vill ha, är att reducera hyresgästernas levnadsstandard och att öka fastighetsägarens arbetsfria inkomst.
Denna omfördelning av medborgarnas inkomster (levnadsstandard) kan inte vara hyresgästers allmänna uppfattning om hyreslägenheters standard och hyresnivå.
Den allmänna uppfattningen om vad hyresgäster önskar vad gäller en lägenhets standard och hyresnivå torde vara en fungerande lägenhet med en rimlig hyresnivå.
Dvs. den allmänna uppfattningen om en lägenhets standard och hyresnivå torde vara skapad utifrån fastighetsägares vilja att både öka värdet på sina fastigheter och öka dess avkastning.
Är det rimligt att betala ut bostadsbidrag till hyresgäster som utifrån sin löneinkomst inte klarar av att göda fastighetsägarna, dvs. skattepengar som behövs till annat än att ge fastighetsägare högre avkastning på sina fastigheter ?
Förutom att riva ut och slänga äldre fungerande kök så säljs numera nedmonterade retrokök till de som önskar återvinna istället for att köpa nytt.
Hyresgäst
Inget är oskäligt mot hyresgästerna
Rubrikens självklarhet understryks av det allmännyttiga bostadsbolaget Familjebostäder (Fambo), Hyresnämnden (Hn) och Svea hovrätt (Sh) vid upprustningsärenden.
Totalupprustningarna i Fambo är förutbestämda. INGET märkbart hyrespåverkande inflytande över sitt hem ges hyresgästerna (hyg). Vilket resulterar i en utrensning/gentrifiering av oönskade hyg. som inte mäktar med de eftersträvande maximerade hyror som nu i Fambo. visas uppgå mot 120% – de renovräks från SITT HEM.
Inget är oskäligt mot hyg.!
I Fambo:s hållbarhetsrapporter står att: de har samråd, boendemöten och arbetar tillsammans med hyg. för ökat inflytande. ”Hyg:s inflytande över sitt boende är en viktig utgångspunkt när vi renoverar och bygger om i deras hem.” Mot det har Fambo. uttryckt i närvaro av två tjänstemän från hyresgästföreningen (Hgf): – hyg. har inget inflytande när vi renoverar och det är er (Hgf.) uppgift att få hyg. att förstå att de inte har något inflytande.
För att uppnå de omåttliga hyreshöjningarna har Fambo/hyresvärdar (huv) systematiserat en modell där all befintlig inredning i lägenheterna rivs ut kök, vitvaror, garderober, golv m.m., oavsett nödvändigheten eller välbehållet skick. Renovera produkter, byta ut detaljer eller sprutmåla köksluckor och lådor är nu ett problem, säger Fambo. Något som både tidigare och nyligen ALDRIG varit ett problem. Hantverkare av idag måste blivit digitala.
Att riva ut och kasta fullt fungerande produkter som kan bära livskraft i 20, 30 år till, eller mer, är inte försvarbart när miljökraven ökar och sopbergen låter sig växa! Ett enormt produkt- och resursslöseri med inte obetydlig miljöverkan blir resultatet. Inte heller uttaget av jordens resurser och påbörjandet av slitage på nyproducerade varor, som långt tidigareläggs, spar på miljö och klimat. Nytt kan dessutom vara av sämre kvalitet. Det enda målet med äldre fastigheter är att uppnå NYPRODUKTIONSSTANDARD med MAXIMERADE HYROR. Då beaktas inte välbehållen inredning eller kvalitetsprodukter med miljösparande möjlighet av Fambo.
Detta går märkligt nog helt under radarn för uppmärksamhet och granskning i den resurs- och miljöpåverkande debatten. Trots att det dagligen kommer ny forskningsrapport med larm kring miljö och klimat.
Står STATUS, PRYLAR och PENGAR över människans väl och värde?
Politikerna i stadshuset med kommunens Fambo/allmännytta har skapat förutsättning till maximerade hyror genom totalupprustning med stadshuset AB. De verkar därmed även för utrensning/renovräkning av hyresgäster, en ökad fattigdom, segregering, utanförskap och i det värsta scenariot bli bostadslös.
Inget är oskäligt mot hyg.!
I Stockholms stads miljöprogram 2020-2023 påvisas klart, för att nå klimatmålen, vikten av att behålla värdet på produkter, material och resurser samtidigt som avfallet minskas. Även: genom hållbar konsumtion och produktion kan både resursförbrukningen och klimatpåverkande utsläpp minska. Ju längre produkter och komponenter används, desto mer ekonomiskt värde kan de skapa. EU:s avfallstrappa vittnar i huvudsak också om att minska avfallet för att uppnå klimatmålen.
Att bevara och underhålla och med det minimera avfallet är tydliga riktlinjer Stockholms stad vill göra gällande!
Men BETYDELSLÖSA står orden i miljöprogrammet då Stockholms stads politiker inte visat HANDLIGSKRAFT med direktiv för verkställande av sitt eget manifest i de kommunala Fambo, som kan fortsätta gömma huvudet i sanden med sitt renoveringsraseri och helt nonchalera att bevara och underhålla, med ett OSKÄLIGT PRODUKT- och RESURSSLÖSERI till följd. Stockholms stads politiker upprätthåller istället att sanktionera slöserikulturen som råder vid Fambo:s totalupprustningar, och vänder därmed hyg. ryggen som utsätts för de maximerade hyreshöjningarna och följande renovräkning. Ansvar till sitt eget miljöprogram där omställning för samhället är nödvändigt för att nå klimatmålen faller platt när viktiga kommunaktörer som Fambo med miljöpåverkande resursslöseri inte ska medverka.
Är miljöprogrammet 2020-2023 för klimatmålen på allvar eller bara en pappersprodukt?
Riksrevisionen lyfter i Regeringens skrivelse 2019/20:17 fram problemet med orimliga hyreshöjningar vid upprustningar och pekar på de incitament som premierar överrenovering av lägenheterna – renovera alltför mycket, och hyresgäster med låg inkomst som tvingas flytta. Problemet är väl känt, men INGET GÖRS!
Hn. och Sh. Avgör tvist mellan hyg. och hyresvärd (hyv.) vid upprustningar, de är granskade med avgörande beslut. Det visar: Hn. följer inte eller kringgår lagstiftarnas syfte med lagtexter och förarbeten till lagen, där framgår klart på flera ställen att befarade hyreshöjningar SKA Hn. ta hänsyn till vid bedömningen om tillstånd till åtgärden ska ges eller inte. Hn. tar inte hänsyn till hur åtgärderna påverkar hyrorna i sina beslut. Kraftiga hyreshöjningar blir ALLTID resultatet av totalupprustningar, det är alla medvetna om. Lagtexter som SKA skydda hyg. mot kraftiga hyreshöjningar tas inte i beaktande. Hn. och Sh. framstår som de tar ett partiskt ställningstagande till hyv:s fördel. Observeras genom besluts framställan. I Sh fråntas hyg. att närvara och lyssna till hur ärendet framläggs över deras fortsatta livssituation, om det framläggs, och inte bara formuleras ett beslut med underskrifter. Fler beaktanden i sak görs om Hn. och Sn.
99% av upprustningsärenden i Hn. tillmäts hyv:s fördel.
Processen med Fambo, Hn. och Sh. är närmast ett spel för galleriet där allt till ytan ska förefalla som en demokratisk ordning, men framträder som ett samordnat system, där hyv. redan vet avgörande besluts utfall.
Åtgärdernas omfattning vid upprustningar och rimligheten blir inte prövade som de borde! Alternativ teknisk lösning med ekonomisk fördel, än Hyv:s, med produkt-, resurs- och miljösparande möjligheter hyg. framlägger för Hn. och Sh. ges dock ingen påverkan på beslutets utfall. Bedömningsförhållandet mellan hyg:s och hyv:s framläggan i ärende i Hn. och Sh. visar tveklöst företräde till hyv. i beslutet. Det ses som ett sätt att möjliggöra hyv:s totalupprustningar med maximerade hyror, och gentrifieringen/utrensningen av oönskade plånbokssvaga hyg. Vedertaget i besluten Hn. och Sn. hänvisar till är att upprustningen görs för ”hyg:s allmänna förväntan” och ”till samhällets nytta”, utan att de definierar innebördens mening. Med dessa uttryck bortser man ifrån de nu boende i lägenheterna, som blir betydelselösa i sitt eget ärende.
Samtidigt vill nu politiker åter införa fattighusen i Sverige, tydliggöra och stigmatisera människor än mer till ännu ett Vi och De där. I ett klassamhälle som år 2022 jämförs med Sverige på 1880 – 90-talet.
Med processen av totalupprustningar följer STOR ORO, PSYKISK och FYSISK OHÄLSA för hyg. Dö i förtid p.g.a. stressen och pressen som allt vållar ses ske, men ingen talar om! T.o.m. att AVSLUTA SITT LIV förekommer när vetskap att bo kvar i sitt HEM inte kommer gå för de MAXIMERADE HYRORNA, som man ej kunnat påverka genom inflytande på renoveringens omfattning i bostaden. Tänk er själva tanken, och hur långt hyv. och samhället är villigt att gå…
Över tre miljoner hyg. ses INTE berättigade ärlig, rättvis, rättssäker behandling rörande deras fasta punkt i livet HEMMET vid upprustningsärenden. Även besittningsskyddet hyg. har i sin lägenhet får konsekvens när det sätts ur spel då boende inte kunnat påverka sin hyra vid upprustningens omfattning och därmed TVINGAS FLYTTA/renovräkas från SITT HEM.
Inget är oskäligt mot hyg.!
Är hyg. ett problem för politiker, kommuner och samhället eftersom hyg. medvetet helt underminerats i sitt boende, eller är det ett demokratiskt samhällsproblem att hyg. inte behandlas rättvist i sin boendeform?
När motsatsen den köpta boendeformen ständigt omhuldas av politiker, kommuner och samhället, och dagligen skrivs om. Där minsta ogynnsamma som uppdagas får uppmärksamhet och förväntas åtgärdas. Inte heller verkar några gränser ses över hur mycket pengar som kan ösas över det köpta boendet med ränte- och rotavdrag, som också har en värdehöjande effekt för boendet.
Med totalupprustningar söks samtidigt ökad splittring, segregering och klassklyftor vilket ALDRIG gynnar ett samhälle, tilltron till det eller demokratin. Framförallt då annan möjlighet finns, något som Fambo/allmännyttan tidigare begagnade sig av – RENOVERADE VARSAMT UTAN MAXIMERADE HYROR, ALLA KUNDE BO KVAR I SITT HEM, TILL SAMHÄLLETS NYTTA!
”När plundring blir ett sätt att leva, skapar man en modell som tillåter det.” Frédéric Bastiat
Även nu i krisens spår äskar hyv:na på höga hyreshöjningar om 10% inför 2023, ett påslag som kommer bestå för hyg. när inflationen avtar. Hyg:s årligen ökade boendekostnad ges inga 30% i avdrag för, som den köpta boendeformen föräras. Det skattefinansierade bostadstillägget hyv:na kan hänvisa till som lösning vid sina hyreshöjningar garanterar inte ekonomiskt stöd till hyg. då det är inkomst och kapitalgrundat, vilket INTE ränteavdraget är för det köpta boendet.
Redan idag är det otaliga hyg. som betalar 50% eller mer av sin disponibla inkomst/pension i hyra, med möjligt bostadstillägg inräknat. Hyresökningarna har i decennier haft en brant stigande priskurva som markant skiljer sig från kurvan av samhällets konsumentprisindex (KPI) i övrigt, samt löne- och pensionsutveckling.
Är det en hållbar ekvation framåt för ökad trygghet i samhället och sammanhållning för demokratin?
Familjebostäders boende i Väktaren 37, Fridhemsplan